Ensamhet handlar inte alltid om att vara själv. Du kan ha kollegor, familj och människor omkring dig varje dag och ändå känna att något saknas.
WHO beskriver ensamhet som ett växande globalt hälsoproblem – och skillnaden mellan att vara ensam och att känna sig ensam är viktig.
Vi förknippar ofta ensamhet med någon som sitter själv hemma. Men verkligheten kan se helt annorlunda ut.
Du kan stå mitt i ett rum fullt av människor, gå till jobbet varje dag, träffa vänner och ha hundratals kontakter i mobilen – och fortfarande känna dig ensam.
Det är också en av anledningarna till att ensamhet kan vara svår för andra att upptäcka.
Ensamhet och att vara ensam är inte samma sak
WHO skiljer mellan ensamhet och social isolering.
Social isolering handlar mer konkret om att ha få sociala relationer eller lite kontakt med andra.
Ensamhet är däremot den obehagliga känslan som kan uppstå när relationerna vi faktiskt har inte motsvarar de relationer vi behöver eller önskar.
Det innebär att en person med ett stort socialt nätverk kan känna sig ensam, samtidigt som någon som tillbringar mycket tid på egen hand kan vara fullt tillfreds.
Det avgörande är alltså inte bara hur många människor du har omkring dig – utan hur nära du känner dig dem.
En av sex upplever ensamhet
Problemet är betydligt större än man kanske tror.
I en omfattande rapport från WHO:s Commission on Social Connection uppskattas att omkring en av sex människor i världen upplever ensamhet.
Bland ungdomar och unga vuxna är siffrorna ännu högre.
WHO kopplar dessutom ensamhet och social isolering till både psykisk och fysisk hälsa.
Det finns samband med bland annat depression, hjärt-kärlsjukdom, stroke, diabetes, kognitiv försämring och för tidig död.
Det gör ensamhet till betydligt mer än bara en obehaglig känsla.
Fler kontakter behöver inte vara lösningen
Det kan vara frestande att tänka att lösningen helt enkelt är att träffa fler människor.
Men om ensamheten beror på att man saknar meningsfull kontakt behöver ett större socialt nätverk inte automatiskt hjälpa.
En person kan exempelvis prata med många kollegor varje dag utan att känna att det finns någon att verkligen prata med.
På samma sätt kan sociala medier ge ständig kontakt utan att nödvändigtvis skapa känslan av närhet.
WHO lyfter istället fram kvaliteten på våra sociala relationer och rekommenderar bland annat enkla saker som att kontakta en vän, vara mer närvarande i samtal, lära känna grannar, gå med i en grupp eller engagera sig ideellt.
Ibland räcker en människa
Det behövs inte alltid ett stort umgänge för att känna tillhörighet.
En vän du kan ringa när något har hänt. En kollega som faktiskt frågar hur du mår. Någon som lyssnar utan att samtidigt titta på telefonen.
Det är lätt att räkna människor omkring oss. Betydligt svårare är det att mäta hur nära vi faktiskt känner oss dem.
Så nästa gång du ser någon som verkar ha människor omkring sig hela tiden, kom ihåg en sak:
Att inte vara ensam betyder inte automatiskt att man inte känner sig ensam.
Behöver du någon att prata med?
Om ensamheten påverkar hur du mår eller gör det svårt att klara vardagen finns hjälp att få.
Du kan kontakta din vårdcentral eller ringa 1177 för råd om var du kan söka stöd.
1177 listar också flera stödlinjer för den som känner sig ensam eller mår psykiskt dåligt.
Hjälplinjen: 90390 – för vuxna som mår psykiskt dåligt eller befinner sig i en kris.
Mind Självmordslinjen: 90101 eller chatt via Mind. Öppet dygnet runt.
Om du eller någon annan befinner sig i akut fara eller har konkreta självmordsplaner, ring 112 eller sök psykiatrisk akutmottagning.
