Ny forskning visar att distansarbete kan bidra till bättre sömn utan att påverka produktiviteten.
Forskning från Högskolan i Gävle visar att personer som arbetar hemifrån sover längre än de som pendlar till kontoret – och ändå behåller samma produktivitetsnivå. Studien, som genomfördes i samarbete med Gävle kommun, utmanar tidigare uppfattningar om hemarbete och dess effekter på hälsa och prestation.
Samma prestation trots längre sömn
I studien bar testpersonerna rörelsemätare under sju dygn samtidigt som de förde dagbok över sin sömn och arbetstid. Resultatet visar att hemarbetare i genomsnitt sover 34 minuter längre per natt jämfört med dagar då de arbetar på kontoret. Trots detta arbetar de lika många timmar och bibehåller sin produktivitet.
– De omfördelar sin tid så att de får mer sömn och mindre vaken tid, men jobbar fortfarande åtta timmar per dag. Vi tror att avsaknaden av restid och förberedelser inför arbetsdagen ger dem möjlighet till denna återhämtning, säger David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.
Sömnbrist – ett växande samhällsproblem
Sömnbrist är ett stort hälsoproblem i dagens samhälle och kan leda till både fysisk och mental ohälsa. Att få mer tid för återhämtning kan därmed vara en positiv effekt av hemarbete.
– Många sover för lite och det sliter oerhört i längden. En halvtimmes extra sömn per natt kan ha en stor betydelse för hälsan, säger Hallman.
Flexibelt arbete påverkar inte rörelse
En vanlig oro med hemarbete är att det kan leda till ökat stillasittande. Dock visade forskarnas mätningar att det inte fanns någon skillnad i fysisk aktivitet mellan arbetsdagar på kontoret och hemmakontoret.
– Vi kunde inte se någon förändring i hur mycket testpersonerna rörde sig. De var lika aktiva hemma som på kontoret, vilket motbevisar en vanlig fördom om hemarbete, säger Hallman.
Hur påverkas välbefinnandet?
Studien visar att synen på hemarbete varierar. Cirka 60 procent av deltagarna uppgav att deras produktivitet var oförändrad, 20 procent ansåg att den hade förbättrats medan 15 procent upplevde att den hade försämrats. När det gällde välbefinnande upplevde en tredjedel ingen skillnad, en tredjedel en förbättring och en tredjedel att de mådde sämre.
– Vi kan konstatera att det fungerar bra för många, men att det finns en grupp för vilka hemarbete inte är optimalt. Det är viktigt att förstå dessa skillnader för att kunna skapa bättre arbetsvillkor för alla, säger Hallman.
Forskning för framtidens arbetsliv
Projektet är en del av Högskolan i Gävles större forskningsprogram om flexibelt arbete och genomförs i samarbete med Livsmiljö Gävle, en av kommunens fyra sektorer.
– Det här är ett bra exempel på samverkan mellan forskning och arbetsliv. Vi vill förstå hur flexibelt arbete påverkar våra medarbetare och använda resultaten för att förbättra arbetsmiljön, säger Eva Jackson, sektorchef på Livsmiljö Gävle.
Forskarna hoppas att studien ska ge underlag för framtida riktlinjer och arbetsmodeller som främjar både produktivitet och välmående i det nya arbetslivet.
Källa: Forskning.se