Låt oss prata om ”liking gap” – glappet mellan hur du tror att andra ser dig och hur de faktiskt gör
Föreställ dig detta: Du har precis haft en konversation på en fest. När du går därifrån börjar hjärnan mala: Oj, det där blev stelt. Pratade jag för mycket? För lite? De tycker garanterat att jag är världens mest osympatiska person. Låter det bekant? Grattis, du är människa! Men här kommer twisten: Chansen är stor att de faktiskt gillade dig mer än du tror. Och det finns forskning som backar upp det.
Vad är ”liking gap”?
”Liking gap” är ett fenomen som forskare använder för att beskriva skillnaden mellan hur mycket du tror att någon uppskattade att prata med dig och hur mycket de faktiskt gjorde det. Överraskning: De gillade dig troligen mer än du antar. Puh!
En studie från 2018, publicerad i Psychological Science, visar att vi ofta underskattar hur mycket andra njuter av att umgås med oss. Varför? För att vi är fast i våra egna osäkerheter och överanalyserar hur vi presterade i samtalet, medan den andra personen troligen bara njöt av stunden – utan att dissekera varje ord.
Låt oss översätta det till vardagen: Du snackar med en kollega och känner att du maler på om din helg. Efteråt tänker du: Åh nej, varför drog jag hela den där historien om min katt? Samtidigt tänker din kollega: Vilket kul samtal! Jag måste fråga mer om deras katt nästa gång!
Självklart betyder det inte att du alltid är en succé i varje samtal. Om någon undviker ögonkontakt, ger korta svar eller sakta backar bort som om du vore pestsmittad… ja, då är det kanske inte liking gap som är i spel. Men i de flesta fall handlar känslan av de ogillar mig mer om din egen självkritik än om deras faktiska uppfattning, det skriver Wondermind.
Så slutar du tro att alla ogillar dig
Nu när du vet att liking gap existerar, hur kan du tysta den inre rösten som viskar att du är den sämsta konversationspartnern i världshistorien? Här är några knep:
1. Påminn dig själv om att detta är en forskningsgrej
När du märker att tankarna börjar snurra efter ett samtal, pausa och tänk: Just det, detta är bara liking gap. Forskningen säger att jag förmodligen överanalyserar, så jag släpper det nu.
2. Fokusera på den andra personen
I stället för att granska varenda mening du sa, lägg märke till hur den andra personen reagerade. Log de? Skrattade de? Nickade de? Alla dessa är tecken på att de faktiskt uppskattade samtalet.
3. Stanna i nuet
Om du fokuserar på vad som sägs i stunden i stället för att analysera dina egna ord, minskar chansen att du hamnar i en negativ spiral. Ett knep: Lyssna aktivt genom att hålla ögonkontakt, nicka eller spegla något de sa, som ”Det låter spännande – berätta mer!” Detta gör både att du slappnar av och att du blir en bättre samtalspartner.
4. Visa självmedkänsla
Var snäll mot dig själv. Ett samtal är inte en audition. Om du råkade snubbla på ett ord eller berättade en lite för lång historia – so what? Folk är sällan lika kritiska mot dig som du är mot dig själv.
5. Be om feedback
Om du fastnar i själv-tvivel kan du alltid kolla med en vän eller kollega. En enkel fråga som ”Pratade jag för mycket?” möts ofta av ett ”Nej, inte alls! Det var ett bra samtal”.
6. Kom ihåg: Alla är upptagna med sig själva
Människor är oftast mer fokuserade på hur de själva uppfattades än på att analysera dig. De tänker förmodligen mer på vad du tyckte om dem än tvärtom.
Slutsatsen? Du är troligen mycket mer omtyckt än du tror
Ingen går ifrån varje konversation och tänker: Jag var perfekt! Men nästa gång du känner att du misslyckades, ge dig själv lite utrymme att vara mänsklig. Chansen är stor att den andra personen gick därifrån och tänkte: Vilket trevligt samtal!
Så, låt oss göra en överenskommelse: Inget mer ”alla ogillar mig”-tänk. Du är förmodligen charmigare än du ger dig själv cred för. Och den där katt-historien? Den var underbar. Lita på det.