Sovmorgon, sen frukost och middag några timmar senare än vanligt. Många av oss ändrar våra rutiner när helgen kommer.
Men en ny studie visar att stora skillnader mellan vardagens och helgens måltider kan vara kopplade till hjärt-kärlsjukdom – åtminstone hos män.
Under arbetsveckan styrs vardagen ofta av klockan. Vi går upp vid ungefär samma tid, äter frukost innan jobbet och tar lunch när schemat tillåter.
När helgen kommer förändras allt.
Frukosten blir senare, lunchen kanske förvandlas till brunch och middagen flyttas fram några timmar.
Det låter kanske harmlöst, men forskare har börjat intressera sig för fenomenet. De kallar det ”eating jetlag” – ungefär måltidsjetlag.
Över 100 000 personer ingick i studien
I den nya studien, publicerad i Communications Medicine den 1 september 2026, analyserade forskarna data från 104 806 vuxna deltagare i den franska NutriNet-Santé-studien.
Deltagarna hade registrerat både vad de åt och när de åt.
Forskarna kunde på så sätt jämföra tidpunkterna för dagens första och sista kaloriintag på vardagar respektive helger.
Deltagarna följdes under en median på 8,1 år. Under perioden registrerades 2 368 fall av hjärt-kärlsjukdom.
Resultaten visade ett tydligt samband hos män.
För varje ytterligare timmes skillnad mellan vardagens och helgens måltidsmönster var risken för hjärt-kärlsjukdom 14 procent högre.
För kranskärlssjukdom var den relativa risken 21 procent högre.
Hos kvinnorna såg forskarna däremot inget statistiskt säkerställt samband.
Det handlar inte bara om att äta sent
Det är viktigt att inte tolka resultaten som att en sen söndagsfrukost är farlig.
Forskarna tittade på förskjutningen av hela ätperioden mellan vardagar och helger, inte bara på om deltagarna åt en sen frukost eller middag.
Intressant nog såg forskarna dessutom samband hos män både när måltidsmönstret flyttades framåt och, för kranskärlssjukdom, när det flyttades bakåt jämfört med vardagarna.
Det pekar mot att regelbundenheten kan vara en viktig del av bilden.
Forskarna tog också hänsyn till en rad andra faktorer, bland annat fysisk aktivitet, rökning, alkohol, kost och sömn.
Sambandet kunde fortfarande ses efter dessa justeringar.
Kroppen gillar regelbundna rytmer
En möjlig förklaring handlar om kroppens dygnsrytm.
Precis som sömnen följer kroppens biologiska klocka påverkas även ämnesomsättningen och andra kroppsfunktioner av när på dygnet vi äter.
Stora återkommande förändringar i måltidstider skulle därför kunna störa kroppens naturliga rytm.
Men här krävs en viktig brasklapp.
Studien är observationsbaserad. Den visar alltså ett samband, men kan inte bevisa att oregelbundna måltider orsakar hjärt-kärlsjukdom.
Forskarna skriver själva att resultaten behöver bekräftas i ytterligare studier.
En liten vardagsvana värd att tänka på
Det betyder inte att du behöver äta frukost klockan 07.00 även på söndagen.
Men studien lyfter fram något som är lätt att glömma när vi pratar om hälsa.
Det kanske inte bara spelar roll vad vi äter – utan också hur regelbundna våra vanor är.
För den som äter på helt olika tider under arbetsveckan och helgen kan det därför finnas anledning att fundera över rutinerna.
Inte för att en brunch förstör hälsan.
Utan för att kroppen kanske uppskattar lite mer regelbundenhet än vi tror.
Källa:
Communications Medicine
