Det börjar redan på morgonen.
Du har planerat dagen, vet vad som ska göras och känner att du har koll.
Sedan kommer ett oväntat telefonsamtal, ett möte flyttas och någon behöver din hjälp.
Plötsligt fungerar inte planen längre.
För många är den naturliga reaktionen att försöka få ännu mer kontroll.
Men ibland är det just behovet av att styra allt som gör vardagen onödigt stressig.
Varför vill vi ha kontroll över allt?
Att vilja ha kontroll är mänskligt. Vi planerar för att skapa trygghet, undvika problem och veta vad som väntar.
Problemet uppstår när vi börjar förvänta oss att allt ska gå enligt planen.
Vi vill att jobbet ska fungera, att andra människor ska göra som vi tänkt och att framtiden ska vara förutsägbar.
Men livet fungerar sällan så.
Andra människor fattar egna beslut. Planer ändras. Saker går sönder. Och ibland händer sådant som ingen hade kunnat förutse.
Ju mer energi vi lägger på att försöka kontrollera det okontrollerbara, desto mindre finns kvar till det vi faktiskt kan påverka.
Skillnaden mellan ansvar och kontroll
Det finns en viktig skillnad mellan att ta ansvar och att försöka kontrollera allt.
Du kan förbereda dig inför ett möte, men inte bestämma hur andra ska reagera.
Göra ditt bästa på jobbet, men inte styra varje beslut som chefen fattar.
Du kan finnas där för en vän, men inte lösa alla problem åt personen.
Att acceptera den skillnaden betyder inte att ge upp.
Det betyder att använda energin där den gör nytta.
Samma tanke kan vara värdefull när livet förändras. I artikeln Så startar du om när äktenskap, jobb och ekonomi faller handlar ett av de första stegen just om att börja med det man kan påverka.
Tre frågor när tankarna börjar snurra
Nästa gång något inte går enligt planen kan du testa att ställa tre enkla frågor:
- Kan jag påverka det här? Om svaret är ja, fundera över vad du konkret kan göra.
- Kan jag påverka en del av situationen? Fokusera på just den delen.
- Ligger det helt utanför min kontroll? Försök acceptera osäkerheten i stället för att lägga mer energi på den.
Det låter enkelt.
Men att skilja mellan sådant vi kan förändra och sådant vi behöver förhålla oss till kan göra vardagens problem mer hanterbara.
Du behöver inte lösa allt i dag
Ett annat vanligt misstag är att behandla varje problem som något som måste lösas omedelbart.
Ett obesvarat mejl blir en stressfaktor. En osäker framtidsplan känns som ett akut beslut.
Men allt behöver inte ett svar just nu.
Ibland räcker det att skriva ner problemet, bestämma när du ska ta itu med det och sedan fortsätta med dagen.
Om du dessutom börjar kritisera dig själv för att du inte hinner allt kan det vara värt att läsa Sluta vara så hård mot dig själv – det gör dig inte mer motiverad.
Att visa sig själv förståelse är inte samma sak som att sänka ambitionerna.
Släpp taget om resultatet – inte om ansträngningen
Det handlar inte om att sluta planera, bry sig eller försöka.
Tvärtom.
Gör det du kan. Förbered dig. Ta ansvar. Försök igen när något går fel.
Men acceptera också att ett bra beslut inte alltid leder till det resultat du hade hoppats på.
Det är samma princip som när du arbetar mot ett större mål. Små framsteg kan vara mer användbara att fokusera på än ett slutresultat som ligger långt fram i tiden.
Det utvecklar vi i Därför ska du sluta jaga stora resultat.
Du behöver inte ha kontroll över hela morgondagen.
Det räcker att veta vilket steg du kan ta i dag.
Lite bättre varje dag.
Källa:
Enligt American Psychological Association (APA) kan osäkerhet och oförutsägbara förändringar skapa stress.
Organisationen rekommenderar därför att vi fokuserar på det vi faktiskt kan påverka och försöker acceptera att allt i livet inte går att kontrollera.
