Pandemin förändrade arbetslivet radikalt och distansarbete gick från undantag till regel för många.
Nu kartlägger forskare vid Göteborgs universitet 20 års forskning för att förstå vad som fungerar bäst när vi arbetar hemifrån.
Distansarbetets snabba utveckling
När pandemin bröt ut våren 2020 tvingades miljontals människor världen över att arbeta hemifrån. Digitala mötesverktyg som Zoom och Teams blev snabbt en central del av arbetsdagen, och enkätstudier visade till en början positiva resultat.
Kantar Sifo rapporterade exempelvis att 59 procent av svenskarna arbetade på distans i april 2020, och en tredjedel var mer nöjda med sin arbetssituation än tidigare.
Men när pandemin fortsatte började fler utmaningar att dyka upp, och nöjdheten bland distansarbetare sjönk. Aleksandre Asatiani, forskare vid Göteborgs universitet, leder ett projekt som undersöker distansarbetets långsiktiga effekter.
– Mängden forskning om distansarbete har fördubblats under det senaste året, säger han.
Fokus på hållbara distanslösningar
Asatiani och hans forskargrupp har som mål att skapa en modell för en hållbar arbetsplats där distansarbete är en naturlig del. Projektet granskar faktorer som arbetsmiljö, tekniska lösningar och social interaktion.
– Vi vill ge en komplett bild: Vad händer på arbetet, i hemmet och inom individen, säger Asatiani.
En central fråga är hur företag kan upprätthålla en stark kultur när medarbetarna inte ses fysiskt. Asatiani har tidigare studerat ett finländskt företag som använde en ”kulturell arbetsbok” där medarbetarna bidrog med feedback.
Även om arbetsboken inte löste alla problem med bristande socialisering, förbättrade den förståelsen för företagets värderingar och skapade en känsla av tillhörighet.
Nya utmaningar för arbetsmiljön
Distansarbete har lyft fram både möjligheter och utmaningar. Positiva effekter inkluderar minskat resande och ökad flexibilitet. Samtidigt har pandemin visat på problem som gränslösheten mellan arbete och fritid, tekniska hinder och minskad kreativitet.
– Distansarbete fungerar bra för uppgifter med tydliga mål, men för kreativt arbete, där resultatet är osäkert, är det svårare att ersätta de spontana mötena som sker på en fysisk arbetsplats, förklarar Asatiani.
Kreativitet och distans
Trots anpassningar i digitala verktyg, som möjligheten att skapa små grupper och publicera meddelanden, räcker det inte alltid för att främja kreativitet på distans.
– Vi har decennier av erfarenhet av att arbeta kreativt ansikte mot ansikte. Att skapa nya normer och arbetsmetoder för distansarbete kommer att ta tid, säger Asatiani.
Ett naturligt experiment
Pandemin har fungerat som ett storskaligt experiment för distansarbete, där forskare kan studera effekterna i realtid. En viktig lärdom är att distansarbete kan fungera, men att det kräver anpassning av både arbetsmetoder och teknik.
För Aleksandre Asatiani och hans team har distansarbetet också blivit en del av deras vardag.
– Vi har arbetat på distans sedan projektets start, och vår forskningsassistent har vi faktiskt aldrig träffat, trots att han också bor i Göteborg, avslutar han.
Källa: Forte