Natten till söndagen den 25 oktober 2026 är det dags igen. Vi ställer tillbaka klockan en timme och går från sommartid till vintertid.
Klockan 03.00 blir alltså 02.00. En extra timme i sängen låter kanske härligt, men för kroppen är det inte alltid så enkelt.
Vår biologiska klocka bryr sig nämligen inte särskilt mycket om vad klockan på väggen visar.
Varför har vi egentligen sommartid och vintertid?
Idén bakom sommartid är att utnyttja dagsljuset bättre genom att flytta fram klockan under den ljusare delen av året.
Sommartid infördes i flera europeiska länder under första världskriget, bland annat för att spara energi. Under 1970-talets energikris började fler länder använda systemet igen.
Sedan 1996 har EU-länderna haft gemensamma datum för tidsomställningen. I dag går vi över till sommartid sista söndagen i mars och tillbaka till normaltid, som vi ofta kallar vintertid, sista söndagen i oktober.
EU har diskuterat att avskaffa tidsomställningen, men något slutligt beslut har ännu inte genomförts.
Hur påverkar vintertiden kroppen?
Kroppen har en inbyggd dygnsrytm som bland annat styr när vi blir trötta, hungriga och pigga.
Den påverkas framför allt av ljus och mörker.
När vi ställer tillbaka klockan förändras förhållandet mellan våra dagliga rutiner och kroppens inre klocka.
Det kan innebära att du:
- Blir trött tidigare på kvällen.
- Vaknar tidigare än vanligt.
- Känner dig lite ur balans under några dagar.
- Upplever att mörkret kommer ovanligt tidigt.
Övergången till vintertid är generellt lättare för kroppen än när vi förlorar en timme på våren. Men det betyder inte att alla slipper besvär.
Fem tips för att vänja kroppen vid vintertid
1. Försök behålla dina vanliga sovtider
Låt inte den extra timmen bli en anledning att helt ändra dina rutiner.
Försök lägga dig och gå upp ungefär samma tider varje dag. Om du brukar vakna tidigt kan du gradvis justera tiderna under några dagar.
2. Ta vara på morgonljuset
Dagsljus hjälper kroppen att ställa in sin biologiska klocka.
Ta gärna en promenad på morgonen eller förmiddagen. Även en mulen höstdag kan ge värdefullt dagsljus.
3. Rör på dig under dagen
Fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömn och göra det lättare att hålla en stabil dygnsrytm.
Det behöver inte vara ett träningspass. En promenad eller lite rörelse under arbetsdagen är en bra början.
4. Var försiktig med koffein sent på dagen
Kaffe är gott, men koffein kan påverka sömnen långt efter att du druckit det.
Om du märker att sömnen blir sämre under omställningen kan det vara klokt att undvika kaffe och energidrycker sent på eftermiddagen och kvällen.
5. Ge kroppen några dagar
Alla reagerar olika på tidsomställningen.
Vissa märker nästan ingenting, medan andra behöver några dagar för att komma in i den nya rytmen.
Försök att inte stressa över en eller två sämre nätter.
Är det dags att sluta ställa om klockan?
Frågan har diskuterats länge inom EU.
Forskare inom sömnmedicin har också lyft fram att permanent normaltid kan vara bättre anpassad till människans biologiska dygnsrytm än permanent sommartid.
Än så länge fortsätter vi dock att ställa om klockan två gånger om året.
En timme kan göra skillnad
Vintertid handlar inte bara om att vrida tillbaka klockan. Det handlar också om hur kroppen anpassar sig till förändrade ljusförhållanden och rutiner.
Så när du vaknar på söndag morgon, försök att ta vara på dagsljuset, håll fast vid dina vanor och ge kroppen tid.
Och du – glöm inte att ställa tillbaka de klockor som inte gör det automatiskt.
Lite bättre varje dag.
Källor:
EU:s ministerråd – historiken bakom sommartid och EU:s gemensamma regler.
Borger.dk – bekräftar att vintertiden börjar den 25 oktober 2026 och att klockan ställs från 03.00 till 02.00
CDC – om dagsljus, sömn och dygnsrytm.
American Academy of Sleep Medicine – om normaltid och kroppens biologiska klockan.
