I årets avtalsrörelse har arbetsgivarna och facken ställt fram sina krav.
Teknikföretagen, som representerar majoriteten av svenska teknikföretag, vill se låga löneökningar och avskaffa tidigare överenskommelser om kortare arbetstid.
Samtidigt står facken fast vid sitt krav på 4,2 procent i löneökningar och föreslår även nya arbetstidsförkortningar, skriver KOLLEGA.
Teknikföretagen: ”Läget kräver hållbar kostnadsutveckling”
På en presskonferens lyfte Teknikföretagens vd Pia Sandvik fram osäkerheterna i omvärlden – kriget i Ukraina, handelshinder från USA och en svag europeisk ekonomi – som skäl till att hålla tillbaka löneökningar.
– Sverige befinner sig i en lågkonjunktur och läget ser tufft ut i industrin. Kostnadsutvecklingen måste vara hållbar på lång sikt, säger Sandvik.
Teknikföretagen riktar även kritik mot fackens krav på förkortad arbetstid och kräver att tidigare överenskommelser fasas ut. De menar att en lagstiftad arbetstidsförkortning, tillsammans med befintliga avtal, kan drabba företagen hårt.
– Hälften av våra större medlemsföretag skulle överväga att flytta utomlands, och många mindre företag skulle behöva stänga, säger Tomas Undin, förhandlingschef på Teknikföretagen.
Facken försvarar högre lönekrav
Facken inom industrin – IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer – står fast vid sitt krav på 4,2 procent i löneökningar. De anser att svensk industri är stark nog för att ge medlemmarna en del av vinsten.
– Våra medlemmar bidrar till industrins framgång och ska få ta del av resultaten. Det handlar inte om kompensation för minskad köpkraft utan om att blicka framåt, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.
Facken kräver även ytterligare arbetstidsförkortningar, trots att specifika detaljer ännu inte presenterats.
– Vi tar ansvar i frågan för att minska trycket från politiken och undvika lagstiftning, säger Hellberg.
Fokus på obekväma arbetstider och flexibla ersättningar
Utöver löneökningarna driver Unionen frågan om att tjänstemän som arbetar eller reser på obekväma tider ska kunna välja mellan ekonomisk ersättning eller ledig tid.
Hellberg kommenterade också varför Unionen inte yrkar på särskilda satsningar för lägstalönerna i år:
– För två år sedan gjorde vi en justering då lägstalönerna halkat efter. Den här gången yrkar vi på en generell höjning, säger han.
Industriavtalet sätter tonen för hela arbetsmarknaden
Industriavtalet är en central del av den svenska arbetsmarknaden, eftersom det blir en norm för andra branscher. Årets avtalsrörelse blir dessutom rekordstor med över 500 kollektivavtal som ska förhandlas om innan de löper ut den 31 mars 2025.
Med så skilda krav mellan arbetsgivare och fack ser förhandlingarna ut att bli en av de mest intensiva på senare år.